Vanliga människor...
"Gud måste älska vanliga människor, eftersom Han har gjort så många!"
Abraham Lincoln
Önskar att alla kunde se det så...Bara för att man har mer pengar, chefstjänst och har makt, (kanske rentav är en maktmissbrukare?), innebär det inte att man är mer värd en en annan....Gud älskar ju oss vanliga människor också....Annars hade han inte gjort så många av oss =D
Tack GODE GUD för du gjorde mig till en vanlig människa!!!
Femhundra kronor
En föreläsare inledde sitt seminarium med att hålla upp en femhundring.
Han frågade om det var någon som skulle vilja ha den.
Några studenter såg tveksamma ut, som att "tänker han verkligen ge bort en hel femhundring?"
De flesta räckte ändå upp handen...Det fanns ju ingenting att förlora.
Föreläsaren fortsatte och knycklade ihop sedeln och frågade stuenterna om det var
någon som fortfarande ville ha den. Flera räckte upp handen.
Föreläsaren slängde ner sedeln på golvet och trampade på den och tog sedan upp den igen.
Nu var den ännu mer skrynklig och smutsig, till och med lite trasig.
Fortfarande var det många studenter som räckte upp händerna.
Föreläsaren berättade att oavsett vad han gjorde med sedeln så ville fortfarande så många ha den.
Varför? Jo, för att den inte förlorade sitt värde även om den var skrynklig och trasig.
Ni är som sedlar, sa han till studenterna.
Ni kommer att bli tilltufsade av livet någon gång,
ni kommer att känna er trasiga och kantstötta.
Men ni behåller fortfarande ert värde.
För människor i er omgivning är ni ovärdeliga.
Ert människovärde kommer inte från vad ni gör eller vad ni kan-
utan vilka ni är!!!
Abraham Lincoln
Önskar att alla kunde se det så...Bara för att man har mer pengar, chefstjänst och har makt, (kanske rentav är en maktmissbrukare?), innebär det inte att man är mer värd en en annan....Gud älskar ju oss vanliga människor också....Annars hade han inte gjort så många av oss =D
Tack GODE GUD för du gjorde mig till en vanlig människa!!!
Femhundra kronor
En föreläsare inledde sitt seminarium med att hålla upp en femhundring.
Han frågade om det var någon som skulle vilja ha den.
Några studenter såg tveksamma ut, som att "tänker han verkligen ge bort en hel femhundring?"
De flesta räckte ändå upp handen...Det fanns ju ingenting att förlora.
Föreläsaren fortsatte och knycklade ihop sedeln och frågade stuenterna om det var
någon som fortfarande ville ha den. Flera räckte upp handen.
Föreläsaren slängde ner sedeln på golvet och trampade på den och tog sedan upp den igen.
Nu var den ännu mer skrynklig och smutsig, till och med lite trasig.
Fortfarande var det många studenter som räckte upp händerna.
Föreläsaren berättade att oavsett vad han gjorde med sedeln så ville fortfarande så många ha den.
Varför? Jo, för att den inte förlorade sitt värde även om den var skrynklig och trasig.
Ni är som sedlar, sa han till studenterna.
Ni kommer att bli tilltufsade av livet någon gång,
ni kommer att känna er trasiga och kantstötta.
Men ni behåller fortfarande ert värde.
För människor i er omgivning är ni ovärdeliga.
Ert människovärde kommer inte från vad ni gör eller vad ni kan-
utan vilka ni är!!!
Kommentarer
Trackback